Hur Mycket Plast Finns i Havet? Allt du bör Veta!

En enorm mängd plast har samlats i havet i decennier. Forskare och miljöorganisationer uppskattar att cirka 10 miljoner ton tillförs varje år. Detta leder till massdöd av marint liv och sjöfåglar.

Och eftersom det tar hundratals år för plast att sönderfalla, fortsätter strömmen av plast att växa. Det finns stora skräpfläckar i havet. Men även där det ser ut som klart vatten finns det massor av osynlig plast.

Hur mycket plast finns i havet?

Frågan om hur många ton plast det finns i havet kan besvaras på följande sätt: Det finns mer än vi tidigare antagit. I tidigare studier utelämnades mikroplastpartiklarna vid beräkning av totalmängden. Dessa är inte synliga.

Plast i havet – uppskattningarna varierar kraftigt

Frågan om mängden plast kan inte besvaras med säkerhet. Forskare kan bara uppskatta vissa siffror. Tidskriften Nature Communications publicerade förra året en studie om mängden plast i de övre 200 metrarna av Atlanten.

Resultatet av studien: Det finns 12 till 21 miljoner ton plast som flyter i det övre lagret av Atlanten. Mikroplaster från en storlek på 25 mikron ingår också. Om vi ​​nu antar att plastkoncentrationen i hela Atlanten är densamma skulle den uppgå till 200 miljoner ton. Endast polyeten, polypropen och polystyren undersöktes. Dessa plasttyper utgör dock bara 50 % av världens plastavfall.

150 miljoner ton plast i haven – men förmodligen mycket mer

Om vi ​​överför siffran från Atlanten till alla världshaven kan vi anta att den totala vikten av plastavfall i havet alltid överstiger en miljard ton. Fara! Det är bara min ovetenskapliga extrapolering. Enligt en infografik från Europaparlamentet hamnar 4,8 till 12,7 miljoner ton plast i havet varje år.

Den totala vikten av all plast i världshaven är därför 150 miljoner ton.

Vem tillverkar mest plast?

Greenpeace lanserade en aktion 2018 där de inblandade analyserade det globala plastavfallet i havet . Det visade sig att 14% av det kom från Coca Cola, Pepsi eller Nestle. Medhjälparna hittade främst livsmedelsförpackningar (t.ex. B. chipspåsar och annan förpackning av konfektyr), Dryckesflaskor och plastlaminerade kaffemuggar.

Vilka länder kommer du från det mesta av plastavfall?

Varje Svensk producerar i genomsnitt över 80 kg plastavfall per år. Invånare i USA, Storbritannien och Korea producerar ännu mer, enligt forbes.com. Enligt naturvårdsverket visar en studie från 2010 att plastanvändningen i Sverige har ökat med nästan 300 000 ton per år, alltså nästan 30 kg mer plast per invånare och år.

Plast i havet – återvinningsgraden är för låg

För att förstå hur avfallet kommer ut i havet måste man förstå återvinningssystemet: I till exempel Sverige har det varit avfallssortering sedan 1990-talet. Andra länder har följt efter genom åren. Även där har det uppstått krav på att återvinna plast och andra återvinningsbara material.

Detta system är oerhört viktigt för att inte allt avfall ska förbrännas skoningslöst och mer ny plast måste produceras.

Återanvändningen av plast fungerar dock bara i begränsad omfattning. För på Europaparlamentets sida står det: I hela Europa återvinns bara 30 % av allt plastavfall. Resten hamnar på deponi eller förbränns.

Och så länge plast bränns kan den åtminstone inte hamna i havet. Åtminstone i Sverige används den resulterande energin till cementarbeten som energileverantör eller för att generera el och fjärrvärme i avfallsförbränningsanläggningar. Vi exporterar en stor del av all den plast vi samlar in till andra länder. Och det är precis där startskottet ges för en stor del av plasten som hamnar i havet.

Hur kommer plast in i havet?

Det finns tre huvudsakliga sätt att plastföroreningar uppstår i havet. Dels genom att folk slänger sitt skräp på marken eller till och med direkt i vattnet. Och å andra sidan genom export av plastavfall. En tredje variant är den så kallade ”primära mikroplasten”

En del av det exporterade avfallet hamnar i havet

Vi har inte tillräcklig kapacitet i Sverige för att helt återvinna vårt plastavfall. Detsamma gäller USA och de andra ”toppproducenterna av sopor”. Det är därför vi säljer vårt avfall utomlands.

Vi exporterar officiellt till certifierade företag. Mycket hamnar dock även på återvinningscentraler som inte är godkända och inte tar återvinningen på så stort allvar.

Under åren och seklerna sönderdelar havet och UV-strålningen plasten till så kallad ”sekundär mikroplast”. Så fort plastdelarna har blivit mikroplastpartiklar kan vi inte längre se dem med blotta ögat. Plasten ligger fortfarande i havet, men vi ser den inte. Å andra sidan finns det ”primära mikroplaster” som finns i till exempel kosmetika. Den är liten från början och kommer ut i havet genom kloaker genom floder. Läs mer om det i min artikel ”Mikroplast – Ett problem som ingen ser”.

Det exporterade avfallet ska behandlas i utvecklingsländer vars avfallshantering är bakåtriktad. Dessa länder – som Malaysia och Indonesien – har svårt att göra sig av med sitt eget avfall. Dessutom måste de behandla hela världens avfall. För inte bara Tyskland exporterar sina rester dit.

Även om mycket av plasten är ganska återvinningsbar, förbränns den som ett resultat eller hamnar i havet genom vind och skyfall. Du kan bokstavligen föreställa dig att dessa ö-stater sjunker ner i sopor. På så sätt hittar plasten heller inte ens vägen till soptippen. Eller så kommer den i havet från deponier via floder eller vinddrivor.

Plast i havet från sjöfart och turism

Enligt Federal Environment Agency seglar 90 000 fartyg på havet över hela världen. Inte alla besättningar följer reglerna.

Där människor än är finns det avfall. Tyvärr tas detta avfall inte alltid i land.

Dessutom finns det alltid förluster av fiskenät, som därför driver genom haven.

Dessutom lämnar strandturister sina sopor istället för att göra sig av med det på rätt sätt. Vinden blåser soporna ut i havet – och havet blir ”rikare” av några kilo plast igen.

Primär mikroplast hamnar i havet

Plastprodukter som är mindre än 5 mm från början kallas för ”primär mikroplast”. Detta inkluderar till exempel plastpellets eller granulat för industriellt tillverkade plastprodukter.

När de renas i fabrikerna hamnar en del av partiklarna i avloppssystemet och hamnar över hela världen. För att regnet driver ut plasten i avloppssystemet. Som ett resultat sprids miljontals ton mikroplaster över hela planeten. Särskilt mycket små partiklar kan knappast filtreras bort alls.

Varför dör djur av plast?

Plasten i havet får konsekvenser för djur och människor: För så fort havet har brutit ner plast i sina enskilda delar, misstar fiskar, krabbor och sjöfåglar den för sin faktiska föda. Det är inte bara omöjligt för dem att smälta ämnet. Dessutom hamnar cancerframkallande tillsatser som mjukgörare eller bisfenol A ofta i djurens magar.

Det förrädiska: Via näringskedjan kan dessa ämnen hamna på din tallrik!

Större havsdjur kan också få i sig plastbitar som ännu inte har brutits ner till mikroplast. En blåval tar in 80 000 liter vatten i en klunk. Han ”dricker” regelbundet plastflaskor och andra förpackningar. En del sjöfåglar och havsdjur svälter för att deras magar är fulla av plast och det inte finns plats för mat. Andra trasslar in sig i förpackningar och flytande fiskenät. Och sköldpaddor förväxlar plastpåsar med sin favoritmat, maneter.

Vad gör politikerna mot plast i havet?

Europeiska unionen har föreskrivit att alla plastförpackningar i EU ska kunna återvinnas senast 2030. Dessutom bör förbrukningen av engångsplast och användningen av mikroplast minskas avsevärt.

I vilket fall som helst måste det federala miljöministeriet inte bara förbättra samarbetet med de länder som vi skräpar ner. Vi måste ge dem en hand. I detta ingår också att öka medvetenheten om andelen plastavfall som importeras illegalt och hur vi kan förhindra det.

Baselkonventionen reglerar vilket avfall som anses vara farligt. Detta är ett miljöavtal som över 180 länder har skrivit på. Tyvärr är plast klassad som ofarlig i detta avtal och omfattas därför inte av strängare regler. Mot denna bakgrund krävs att plastavfall av låg kvalitet ska regleras strängare och inte längre får exporteras till länder som inte har lämplig avfallslogistik.

Under decennier har olika initiativ också försökt hålla plastproducerande företag ansvariga. En detaljerad rapport från Changing Markets Foundation förklarar dock hur industrin på ett smart sätt kan påverka politiken förkastar denna pliktkänsla.

Plast i havet – Hur vi får ut avfallet ur haven

Det går därför att förhindra att mer plast hamnar i havet. Men hur får vi ut den befintliga plasten ur havet? Svaret – Inte alls. För plasten är nu fördelad överallt, ända ner till havets botten. Men det finns projekt som åtminstone försöker städa upp de övre vattenlagren.

Med det ideella projektet Ocean Cleanup försöker man städa upp 90 % av plastföroreningarna. Maskinen flyter på vattenytan och ska samla plastavfall. Detta fångar åtminstone upp det avfall som inte redan har sjunkit till djupet.

Seabin kan åtminstone samla plast som flyter på havets yta i lugna vatten. Projektet ”everwave” är särskilt intressant. Konstruktionen på 400 x 400 meter ska också suga upp plast från djupet.

Vad kan jag göra för att spara havet?

Svaret på de flesta frågor om miljöskydd är: Minska din konsumtion! Det gäller även frågan om hur du kan bidra till att mindre plast hamnar i havet . Om du konsumerar mindre slänger du mindre.

Hur ofta lägger du ditt plastavfall i den gula soptunnan? Undrar du ibland hur snabbt soppåsen överfylls igen? Om så är fallet, gör något! Du behöver inte gå och handla i bulkbutiker på en gång. Försök bara se dig om efter alternativ nästa gång du handlar. Köper du mjölk i tetraförpackningar och yoghurt i plastmuggar?

Vad sägs om att byta till glas? Inte ens glasåtervinning är helt miljöneutral. Men det är definitivt bättre än den världsomspännande plastmigreringen.

Sluta använda plastpåsar. Många stormarknader erbjuder nu återvinningsbara påsar för frukt och grönsaker som standard.

Skaffa en termisk kaffemugg istället för att få en engångsmugg överräckt till dig varje gång!

Köp INTE kosmetika med mikroplastpartiklar!

Ploggning: Om du joggar igen, ta med dig några soppåsar och samla plastrester från gatan här och där.

Donationer: Greenpeace och andra organisationer är engagerade i att skydda haven och stoppa översvämningen av plast. Gör som jag och donera månadsvis för att stödja denna och andra kampanjer!

Varför är plast farligt i havet?

Avfallshantering är inte det enda problemet. Framför allt orsakar produktionen av plastvaror problem. Detta skapar giftiga gaser som orsakar cancer och hormonella förändringar hos anställda och de som bor nära produktionsanläggningarna.

Vad är dina tankar om utmaningarna med plast i havet? Hur kan problemen lösas? Vilka tips och förslag har du för att förhindra att havet blir ännu mer förorenat?

Lämna ett svar

Liknande inlägg